Varför?

Idag har jag gått runt på stan (eller snarare inne i Marieberg Galleria)

Jag behövde egentligen inget speciellt utan hade bara tid över så då strosade jag runt lite överallt.

Det jag lade märke till var att även på babyavdelningen finns det nästan dubbelt så mycket tjejkläder som killkläder. 

Jag blir nästan förbannad att det ska behöva vara så redan som bebis. Jag menar de behöver ju lika mycket kläder oavsett kön...så varför ska tjejerna ha så mycket mer att välja på?

I våran familj behöver killarna och tjejerna lika mycket iaf...killarna smutsar ner sig och får hål på knäna minst lika ofta som tjejerna :)

Äh...jag menar bara att jag tycker att det borde vara ungefär lika mycket sortiment bland könen (det gäller även på vuxenavdelningen)

Killar är ju minst lika fåfänga som tjejer!

Bäbisar

Här hos oss har vi ju inte bara en bäbis, utan hela fyra stycken

Lasse Lejon

Eller som han egentligen heter: Lasse Vitalis Gustafsson

Våran egna BellaBus

Gropa Nisse

Eller som han egentligen heter: Fluffis

Teo och hans djurvänner

Grodan (till vänster) är Teos allra bästa kompis. Han blir glad varje gång han ser grodan och de pratar ofta med varandra.

Idag hände det

Nu när jag var uppe i tvättstugan lade jag som vanligt ner Teo på en filt på golvet. Ena stunden var han glad och lycklig liggandes på rygg, medan jag vände blicken mot tvättmaskinen händer det...

Han lyckas vända sig från rygg till mage!

Dock blir han nog chockad av händelsen för det kommer ett gallskrik...jag vänder tillbaka blicken mot honom och där ligger han på mage.

= stolt och lycklig mamma <3

Värme

Värme är verkligen inte min grej, iaf inte när termometern i solen nu står på 32 grader och ökar fortfarande. Jag kan verkligen älska en solig sommardag men inte när det är såhär varmt och det är ju bara maj. Hur ska denna sommar bli? 

Av värme mår jag allmänt dåligt, jag orkar inte göra nånting och jag är tjurig mest hela tiden. Det verkar som att jag fått en son som är precis lika dan. både igår och idag har han varit kinkig. Idag försöker jag hålla värmen från huset så mycket det går. Än så länge är det svalt och skönt i vardagsrummet så vi spenderar förmiddagen där. 

Det svåraste av allt är hur man ska göra för att Teo inte ska lida av värmen. Vad gör man när det är vansinnesvarmt, lika varmt inne som ute? Jag försöker få i honom mycket vätska och vi håller oss borta från solen. Som mamma blir man ju nervös. Att försöka få de två stora barnen att inte bränna sig och få i sig mycket vatten är en utmaning det också. I förrgår tänkte jag så mycket på att Teo inte skulle få sol på sig så jag glömde bort mig själv och brände mig på axlarna.

Inte nog med att jag har en kinkig son jag har även en vansinnigt parningsvillig katt som bara går runt och skriker och jag har tre kattungar som biter mig i tårna. Jag längtar tills resten av familjen kommer hem, för tro det eller ej känner jag mig på nåt vis lite ensam trots allt mitt sällskap. Teo är underbar att vara med men just nu sover han och jag kan inte njuta av den lediga stunden utan vill bara att han ska vakna och bli på sitt glada, charmiga och roliga humör.  

Jag tror även att jag ska täcka in hela huset med myggnät. Det känns som om hela huset är fullt med myggor, flugor och getingar. Jag måste verkligen köpa nät till alla fönster och försöka få till en nätdörr, kanske att jag kan lyckas bygga en själv. Jag HATAR ju myggor och i natt surrade de runt mig konstant och jag har myggbett överallt idag.

Till råga på allt är gräsklipparen trasig och våra utemöbler har pajat. Vi håller på att lära oss den hårda vägen, köp inte billigt! Det går ändå bara sönder...

Vilket deprimerande inlägg detta blev!

Nej nu ska vi vara glada för att det är sommar och att jag har världens mest underbara familj och vi bor i en liten by i en röd stuga med vita knutar!

Andra barn och mammor

Idag har jag och Teo varit på babymassage på BVC. Det var faktiskt väldigt kul. Framförallt att träffa de andra mammorna och barnen. Kors i taket var det två mammor och barn till från Hasselfors.

Vi var på Killevippen (öppna förskolan) en stund också innan massagen. Jag kände att nu när Teo blivit lite större borde vi verkligen åka dit oftare. Det är ju kul för både mig och Teo att träffa lite mammor och barn. Under den lilla stund jag var där idag så hade de så många roliga och nyttiga disskusioner. Jag tror att man kan lära sig mycket av att vara där och självklart av att umgås med andra mammor som utsätts för samma/liknande utmaningar som jag själv.

Ute i solen

Först måste man börja med en kurs i hur man spelar kubb

Sen krävs det stor koncentration och ett glatt humör för att få till en riktigt bra och spännande match

 Sen har vi nu i två dar byggt på en koja i trädgården, en gammal säng, några plankor och en massa kvistar så är det klart. Man måste ju ha en matta på golvet också, det måste ju vara hemtrevligt

 Jag, hamrar och spikar jag bygger en bil...Nej inte riktigt, här byggs det nåt som jag inte vet vad det är men barnen har kul i alla fall

 Malkom och Rola har byggt en finfin stege till kojan

 Medan barnen grejar har jag gjort lite sommarfint runt brokvisten

Idag har det verkligen varit sommar!

Tänk vad skönt det är att bara kunna gå ut hur som helst, ha dörren öppen så huset fylls av friskluft och bli glad och lycklig av sol och lekande barn.

Pelargoner

Nu måste jag skryta bara lite!

Jag är verkligen sämst på att ta hand om blommor, jag lyckas döda de flesta, eller iaf misshandla de rejält. Men denna vår tänkte jag försöka vara snäll mot blommorna. Så jag har satt skott från mina två pelargoner. Den ena av mina pelargoner har jag fått av farmor och det verkar vara en tålig sort för den har jag haft många år nu, dock har dess mående gått upp och ner. Den röda pelargonen räddade jag när jag flyttade ihop med Olof, jag trodde att den var död men efter några veckor i vattenbad tog den sig och nu lever den ett bra liv här i Hasselfors. Som sagt så tog jag skott och planterade, nu har de rotat sig ordentligt och ser "kors i taket" riktigt fina ut. 

Min teori är denna att eftersom jag inte är så bra på att sköta blommor så trivs de bäst om jag har fött upp/räddat de. Då är de vana vid sättet jag sköter dem och de klarar sig hyffsat. 

Jag har även tagit skott av mitt penningaträd som nu också har rotat sig och ser ut att trivas som blommor ska göra.

Jag har ju också räddat en Benjamin fikus från soprummet på jobbet. Den ser ok ut, det kommer en massa nya blad iaf. Förra sommmaren hade jag den utomhus vilket fick den att ta fart så den kommer att få flytta ut så småningom.

Ja, detta var lite om mina icke så gröna fingrar...

Nu återstår bara att ta hand om rabatterna ute...

Det här med ogräs är inte min grej, eller det är kanske det det är, eftersom jag inte rensar särskilt ofta. Häromdagen tog jag mig an rosenrabatten iaf. Den var helt övervuxen men nu hoppas jag att rosorna kan bli lika fina som förra året. 

Odlingslandet måste också tas omhand. I höstas tömde jag hela komposten på där och nu frodas ogräset som bara den. Men tittar man noga kan man hitta purjolök, gräslök, jordgubbar och smultron. vi borde kanske också få ner lite potatis. Morötter vore också skoj. Förra året hade vi majrovor och rödbetor. Majrovorna blev riktigt bra och var väldigt goda, rödbetorna blev det inte mycket med tyvärr.

Ni ser jag har en massa att göra om jag bara kunde få arslet ur vagnen nån gång. 

Jag har så många drömmar men den där latheten tar alltid över.

Den "suttnde" maj i Hasselfors

Idag är en seg dag...är så trött men ändå för pigg för att sova igen.

Blev väckt tidigt av en grinig Teo som har blivit snorig som jag. Efter långa försök att få honom somna om gav jag upp. Lagom till jag har fixat frukost, till mig och Manda, somnar han såklart igen. Har känslan av att det kommer bli som vanligt att han nu sover några timmar till.

Själv borde jag nu passa på att göra en massa måste-jobb medan han sover och inte är i behov av mammas ständiga uppmärksamhet. Men jag sitter nu här framför datorn med en kopp kaffe i hopp om att bli pigg så att jag om en stund kan göra måste-jobben.

I måste-jobben idag ingår att duscha en långdusch så jag kan bli ordentligt ren för en gångs skull. Sen ska jag rensa ur Malkom och Mandas garderober. Vi har ju fått några asylsökande familjer som grannar och de gav barnen en lapp häromdagen där de frågade om vi hade några kläder som de kunde få. Barnen i dessa familjer är både mindre och större än våra barn. Eftersom det ändå är dags att kolla igenom garderoberna inför sommarsäsongen så är ju detta ett perfekt tillfälle att se om vi hittar nåt att ge bort till bättre behövande.

Våra barn och deras barn leker ständigt och jämt med varandra. I början kunde de ju inte prata med varandra men de lekte ändå och nu när svenskakunskaperna ökar hos de andra barnen har de roligare än någonsin när de leker. Föräldrarna är också supersnälla och i våran ålder ungefär. Det är synd att man som vuxen tycker att språket är ett mycket större problem än vad barnen gör. Men allteftersom de lär sig bättre svenska går det lättare att umgås. Det är roligt för de vill så gärna visa att de blir bättre och bättre på det svenska språket. Hursomhelst är det kul att vi fått fler grannar och att barnen har fått så bra kompisar. 

Nej nu har kaffet gjort sitt så nu bär det av till övervåningen och in i garderoberna.

Apan Apansson

Teo har funnit sig en bästa kompis!

 Apan som han fick av Joel och Denver

Olof har ju lärt Teo att om pappa räcker ut tungan så ska Teo härma. Detta har han blivit väldigt duktig på.

Nu är det ju så att Apan lipar jämt och ständigt och när Teo leker med Apan så lipar han också. Jag kan väl ändå inte ha en så smart son att han fattar att den lilla orangefärgade tygbiten på Apan är en tunga som sticks ut? Kan det vara så att han tror att hela Apans nos är en tunga? Eller vill han helt enkelt smaka lite på sin kompis?

Hursomhelst så är det väldigt roligt att se på när de leker med varandra.

Alla mina barn börjar bli så stora!

Malkom var iväg ensam (utan nån av oss) på fotbollscup förra helgen

Manda börjar lära sig skriva och läsa

Teo kan leka på egen hand

Kattungarna går längre upptäktsfärder och går nu på lådan allihop

Hur ska detta sluta???

Snart flyttar de ju hemifrån...

Dagens funderingar

Ok, vi börjar med att man aldrig ska säga aldrig till saker.

Mina aldrigsaker var bl.a.

¤ aldrig bli tillsammans med nån som går runt i långkalsonger hemma

¤ aldrig flytta längre söderut än Dalälven

och vad har hänt...

¤ Jag har en man som  inte skäms för att gå i bara långkalsongerna hemma (inte för att det händer jätteofta, men ändå)

¤ Jag har flyttat till Närke...det finns ju inte ens berg här (bara några kullar som så fint kallas Kilsbergen)

En sak till som jag funderar på idag är:

Varför måste man lära sig att bli kittlig?

Det trodde jag var något som man bara kunde eller kände. Men man har förstås inget att relatera till när det gäller kittling. Jag trodde ändå att det var en reaktion som kroppen gjorde automatiskt.

Tvättstugan

När jag sköter tvätten brukar jag lägga Teo på ett täcke på golvet. Konstigt nog trivs han väldigt bra där. 

Idag gick tvättmaskinen och tvättstugan är ockuperad av en kattfamilj ändå lyckas detta hända...

Han somnar på golvet :)

Senare på kvällen fick vi besök av min svägerska med familj...de har två barn på 2 och 4 år + våra barn...

Av någon anledning var alla barnen busiga, tjuriga och tjafsiga just idag.

Vad tror ni Teo gör då mitt upp i allt barn och föräldrabråk...Jo somnar som allra bäst!

Hmm...tror att jag har en son som gillar att sova när man minst anar det :)

Gullunge är vad han är!

Plötsligt händer det

Idag började jag av nån konstig anledning att prata min gamla dialekt. 

Helt plötsligt kom jag på mig själv när jag gick och pratade med Teo.

Tyvärr slutade jag ju prata min "modersmålsdialekt" när jag flyttade till Bollnäs för att börja gymnasiet. Det var ju ingen där som fattade vad jag sa, vilket är ganska konstigt ändå. Det är ju i stort sätt samma dialekt, i alla fall inte så stor skillnad. Sen flyttade jag ju till Mora och då la jag till lite masande i talet, att sen flytta till Älvdalen gjorde ju inte saken bättre. Nu har jag ju flyttat till Närke. När min mamma talar om för mig att jag har börjat prata Närkingska känns det ju lite tråkigt faktiskt. Att förlora sin dialekt är ju som att förlora en del av sin personlighet.

Som tur är kan jag locka fram dialekten om jag pratar med folk hemifrån.

Jag kommer ihåg en gång när jag kom hem och min farbror var hemma hos oss. Det tog mig några timmar...

Jag och mamma stod och pratade med varandra och plötsligt säger min farbror:

Välkommen hem!

Då hade jag funnit mig tillrätta och börjat prata "ordentligt" tyckte han

Jag saknar att höra den speciella Hälsingemelodin...alla e:n på slutet av varje mening m.m.

Ja örske'nt dä jag e!

Bakaför och framaför är ju två charmiga ord också

Det blir till att lära sonen prata "ordentligt" i framtiden...han ska allt få sig en dos Hälsingemelodi i livet!

Kattfamilj

Ok, jag utlovade kattungebilder. Nu har jag försökt ta bilder på dem men det är inte så enkelt som man kan tro. Ni får nöja er med dessa så länge.

Lo matar sina 3 veckor gamla ungar

Lo med den tuffaste av ungarna

Mister TuffGuy

Lilljäntan

Jag lovar att den tredje (som heter Lasse och ska bosätta sig i Ingelstorp) också är vansinnigt söt!

Ändrat inställning

Har nu på morgonen ändrat inställningar så nu tror jag att vem som helst kan kommentera.

Nån kan väl testa så blir jag glader :)

Nybadad m.m.

Såhär kan man se ut när man är nybadad och lite arg på mamma för att hon aldrig sätter på några kläder, man kan ju inte ligga naken hela dan heller!

Annars har vi inte gjort särskilt mycket idag. Hjälpt Olof med lite jobb, gått promenad och fått påhälsning av farmor och Owe.

Vi har också hunnit med en lång mysstund ute i solstolarna med lilla familjen.

Tror att jag ska börja kalla oss för lilla och stora familjen. Det är ett bra sätt att hålla reda på vilka jag menar.

Lilla familjen: Jag, Olof och Teo

Stora familjen: Jag, Olof, Malkom, Manda och Teo

Sen har vi ju fått mer tillökning i familjen. Lo har äntligen kommit hem med sina tre veckor gamla ungar. Tre stycken är de. En vit med lite orange, en med vit mage och orange rygg, och en helt orange. 

Farmor och Owe har idag bestämt att de vill ha den som är helt orange och han ska heta Lasse.

Sen ska barnen få välja en som vi ska behålla och den tredje får vi se vem som blir lycklig ägare till.

Känslan av otillräcklighet

Idag har jag känt mig otillräcklig för första gången. 

Teo har haft ont i magen i ett par dagar, han skriker och gnäller mest hela tiden. Att inte kunna få sitt barn att må bra och bli glad är vansinnigt påfrestande och jobbigt. Att få de två stora att bli glada går ju rätt så bra, de kan man ju diskutera fram ett sätt som gör de glada. 

Men hur får man en bebis glad?

Det enda som hjälper just nu är att lägga honom till bröstet...men när han ätit får han ju ännu mer ont i magen...

Jag, Manda och Teo har varit ensamma hemma idag. Att ta hand om en gnällig bebis samtidigt som man ska underhålla en 5-åring är väldigt ovant men en bra lärdom. Plötsligt har 5-åringen blivit väldigt stor och självständig, hon som jag tyckte var ganska liten för nån månad sedan.

När Olof och Malkom kom hem satte jag och barnen oss och byggde pärlplattor. Denna lilla stund med pyssel tillsammans var mycket mysig och det delades ut mycket kärlek mellan oss alla fyra.

Konstigt är det men sedan vi fick Teo har jag börjat sakna de andra två barnen så mycket mer när de är i Storstan'. På nåt sätt känns det som att min kärlek till de har växt med raketfart sedan Teo kom till. Nu sitter vi ihop för alltid, familjebanden har stärkts till tusen.

HiHi...det ser ju nästan ut som oss! :-)

Kakburkarna måste fyllas

Jag älskar plåtburkar!

I födelsedagspresent fick jag en fin burk med "fönster" i locket av min Jenny. 

Idag var det en perfekt stund att baka sockerdrömmar som kunde fylla upp några burkar.

100g smör

3dl socker

3tsk vaniljsocker

1dl olja

1tsk hjorthornssalt

4dl vetemjöl

150 grader i 18 min

De blir så goda och spröda!

Det passar även bra att fylla upp fikabrödslagret nu när mor och far kommer på besök i några dagar. 

Vädret är ju det perfekta för att picknicka lite också...ingen picknick utan kakor!

Sommar, eller ???

Nu på förmiddagen tog jag och Teo en promenad i det underbara vädret.

Folket här i Hasselfors tror visst att det har blivit sommar. De går runt i  sommarklänningar, klipper gräset och ställer fram trädgårdsmöblerna. Visst är det fint väder, så jag förstår trädgårdsmöblerna. Men att ha sommarklänning var väl lite att ta i tycker jag. Sen kan man väl låta gräsmattan få växa till sig lite efter en hård vinter innan man börjar misshandla den. Men det är väl så när man bor i ett villaområde, att om en börjar måste alla andra göra lika. Därför är det så skönt att bo granne med körgår'n, ingen som kan klaga där!

Själv går jag och funderar på hur man skulle kunna bygga en bra och rolig koja/lekstuga/klätterställning åt barnen. När jag gjorde om deras rum i vintras ville båda de stora barnen ha en koja med rutschkana och klättervägg på sina rum. Det gick ju inte så bra att fixa men jag tänkte att det vore roligt att ge de nåt sådant utomhus. Tyvärr är ju varken jag eller Olof särskilt bra på att bygga. Men jag har ju en snickare till lillebror. Han kanske kan tala om för mig hur man gör så kanske jag kan göra själv. Kanske ett första steg är att göra någon form av ritning. (Eller så frågar jag min arkitekt till väninna) hon borde kunna göra en bra ritning åt mig.

Apropå sommar eller ej så smakade jag en rabarber igår...Jisses vad god den var, alldeles spröd och saftig. Synd att jag inte är så förtjust i paj. Men det kommer bli saft och kräm tror jag.

Det kanske är sommar idag trots allt!