Idag lämnade jag PrinsT hemma hos far sin medan jag åkte och handlade lite.
Det handlade om nån timme eller två men det var ändå en lustig känsla.
Jag"pratade" till och med en gång med PrinsT i baksätet trots att han inte var där.
Detta är ju något jag måste börja träna på eftersom jag ska börja jobba om en månad. Det börjar komma lite ångest krypande över att behöva lämna Prinsen hemma om dagarna. Turen är väl att jag kommer hem vid tre tiden så jag har hela eftermiddagen och kvällen med min Prins.
Det som svider mest i hjärtat är att jag kanske inte kommer att vara med när han lär sig nya saker för första gången. Tänk om jag missar första steget, eller första ordet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar